TYST HJÄRNAN!! Du ska också vila nu!

 
Idag provade jag ett nytt yoga-ställe. Lockades av bilder på nätet av fantastiska lokaler med höjd, frihetskänsla, härlig atmosfär och rogivande utsikt. 
Många gånger har jag varit på hot yoga på mitt stam-yoga-hak där instruktören drömmande säger efter avslutat pass: "tänk om vi hade haft ett hav utanför nu att bara springa ut och doppa oss i"....
På detta nya stället är det nästan verklighet.
 
Hur som helst, det som hände idag och som är så otroligt fascinernade med yogan, när man avslutar passet med savasana, vila, avslappning, är att viktiga fina tankar/tillstånd kommer till dig.
 
Jag brukar se fram emot detta och tänka: undrar vad som händer idag i savasana.
Tydligast blir det för mig i hot yogan. Beroende på musik till savasana hamnar jag plötsligt i sinnet på det som nog säkert är att betrakta som mitt "happy place" utan att jag bestämt det själv. Det är min hjärna som bestämmer.
Mer om det nån annan gång.
 
Det som hände idag var att denna tanke kom till mig:
Min hjärna är ett universum. Mitt universum. Det är så otroligt stort och oupptäckt att jag gärna vill spendera mer tid där. Med mig själv. För det är DÅ de bra fina tankarna och idéerna kommer.
 
Samtidigt brottas jag där och då på mattan med mig själv att egentligen är det nu hjärnan ska vara TYST!
TYST HJÄRNAN! Du ska också vila nu!
 
Och det är så jag också inser hur otroligt SVÅRT det är, för vi matas av intryck heeeela tiden. Det är svårt att bara stänga av. Och jag inser också, IGEN, hur viktigt det är att hjärnan bara få ha tyst.
 
Men: just nu i livet är det så, att det är NU inspirationen kommer. Det är NU de bra idéerna kommer och det är NU klarheterna kommer.
Jag låter det hända.
Troligtvis/förhoppningsvis har min hjärna vilat under yoga-passet...
 
Och när det gäller min favorit i livet: cykling+yoga, så klarar jag mig inte utan yoga efter cykling längre. Knäna får sitt, ryggen, nacken får sitt i yogan och tar man sig tid för en savasana efter cyklingen blir effekten potentierad: endorfinfrisläppet plus vilan gör UNDER för dig.
 
puss o kram o ha en bra helg, ni som läser.
PS. skriv GÄRNA kommentar när ni läst! det är så roligt att få höra vad just DU tycker och tänker!

Favoritdikt mitt i livet!

Fotot är från mitt favoritstråk när det gäller promenad på Onsala-halvön. Så rofyllt längs med vattnet.
 
 
Här kommer en av mina favorit-dikter här i livet.
När jag äntligen har börjat rensa i min "röra" hemma, sortera gamla papper som blivit liggande och så ni vet, så hittade jag denna dikt fint nerskriven på ett papper. Varje gång jag läser den kommer jag till insikt och den ger mig en tankeställare hur jag bör och vill vara som människa.
Kanske tycker du den är lika givande som jag gör.
I mitt hem har jag en hel vägg i mitt kök/allrum där det hänger minnen från livet som varit. Jag kallar den "goda-minnen-väggen" och det är allt från babysko till foto, inramade nerskribblade saker på små papperslappar, tidtabeller från exotiska platser, flaggor, snapsvisor, ting och dikter. Försöker hänga upp något nytt varje år. Nu ska Rumi-dikten äntligen få komma upp på väggen!
 
 
 
 
Att vara människa är att vara värdshusvärd,
varje morgon en ny gäst.
 
En glädje, en sorg, en elakhet eller plötslig insikt
kan dyka upp som en oväntad gäst.
 
Hälsa dem alla välkomna!
Även när det är ett gäng bekymmer,
som våldsamt drar genom huset
och tömmer det på alla möbler,
behandla ändå varje gäst med respekt.
Han eller hon kan bana väg för 
en oväntad ny fröjd.
 
Den svarta tanken, skammen, illviljan,
möt dem vid porten med ett skratt
och bjud in dem.
 
Var tacksam för vemhelst som kommer
eftersom var och en av dem har skickats ut
som en vägvisare från bortom.
 
Rumi

Jag vill knäcka koden. Som runners high, fast på cykel....

Bilden är från cykling i Sydafrika, början på året, kustlinjen utanför Kapstaden.
 
 
I livet flyttar du dina gränser hela tiden. Men för att flytta gränser måste du pressa lite. Pressa lite varje gång. Är det nyttigt? Jo, jag tror det. Så länge du mår bra. Som vanligt är det väl alltid bra att bolla och få feedback från människor som är ärliga och gillar dig.
 
Så nu vill jag prata lite cykling....
Nu har jag cyklat ett par år men riktig klungcykling bara något år egentligen. På allvar med Team Rynkeby Göteborg 2014 där vi trevande började i Frihamnen i Göteborg på Gokartbanan runt runt, testa, lära regler. Vi lärde under trygga förhållanden med och av andra cyklister i teamet som hade cykelerfarenhet.
 
Mina cykelvänner säger att jag är starkare nu än jag var för ett år sedan eller åtminstone lika stark. Jag ser bara det som en seger med tanke på hur jag startade detta året (sjukdom).
 
Men, det jag tänker på och som jag har märkt och funderat mycket över under mina cyklingar nu, både under träning och lopp. Det där som skiljer agnarna från vetet. Uppförsbackarna. Eller de sega långa cyklingarna. Att hitta en pace där du trivs, andas bra och kan ligga hur länge som helst.... kadens....
Pulsklockor och appar att mäta dina achievements i all ära men det är ju mycket dagsform som avgör. Dagsform och pannben. Och det är just pannbenet jag vill diskutera.
 
De cyklister i min närhet som "presterar" om man säger så, under press, kan pressa det där extra när andra "normala" ger upp, de är samtliga gamla hockeyspelare, kustjägare, motorcross-förare, sysslat med triathlon osv.
 
Jag kan pressa till en viss gräns men sedan tryter orken och jag ser hur de andra "seglar iväg" och jag ger upp. Ger upp. Ser hur klungan försvinner. Särskilt bra på att kommunicera är jag inte heller i de lägena. Jag flåsar mest. Och undrar vad f-n jag håller på med.
 
Så hur tänker ni andra? Ni som pressar? Hur knäcker jag koden? Som när man börjar läsa, plöstligt släpper det... Jag tränar och tränar och väntar på att det ska lossna. På att jag ska knäcka koden. Fixa att pressa det där extra när det behövs. För det är kanske här som på många andra områden, som exempelvis yogan: det är delvis teknik det handlar om, inte bara styrka på ben och pannben. Att hitta tekniken liksom.
 
Hur kommer det kännas? Kommer det bli ett haleluja-moment? Jag längtar.... Som runners high fast på cykel....mmm.....