Månskenscykling på Gotland

 
Du hör ju själv, fullmånecykling. Det låter helt magiskt. Magiskt och annorlunda, spännande och härligt. Och det var det också, och lite läskigt....
 
Gotlänningarna är ett tufft folk. Inget knot och inget gnet här inte, här cyklar vi!! Fort! Fast det är mörkt.
 
Men vilket härligt gäng! En blandning av turister, sommargotlänningar och äkta gutar. 
 
Om vi börjar från början, så arrangeras fullmånecyklingen av Gotland 360, som är en cykelförening på ön. 
Jag kör själv med de goa cyklisterna i Gotland 360 på somrarna, då de anordar kyrkcykling. Varje tisdagkväll ett antal veckor på sommaren startar man från en av de 92 kyrkorna på ön, och det har tagit sin tid att "cykla igenom" alla kyrkor.
Kyrkcyklingen är ett event som jag personligen längtat till varje sommar, när jag begett mig till ön med min racer. Nu är för övrigt kyrkcyklingen slutförd och man har börjat med museicykling istället, för det finns även ett stort antal museer på ön. Det ser jag fram emot!
 
Så det var genom kyrkcyklingen jag kom i kontakt med Gotland 360 första gången, genom en annons i lokaltidningen om vad som händer på ön.
 
Och så dök fullmånecyklingen upp.... och jag kände att det HÄR måste provas.
 
Väninna dök upp på ön på besök, lagom till fullmånecyklingen. När cykling är livet liksom.... <3
 
Ett gott gäng samlades uppe på Högklint i solnedgången och började preppa för start. Och bara det: solnedgång på Högklint, magiskt!!
Varma kläder på, för temperaturen skulle ner mot 4-6° under natten. Så på dagen: svettig cykling i kortärmat, och på natten: mössa, vantar och underställ. Hey ho!
 
Och kallt var det!!
Så ett välkommet stopp mitt i natten var vegetarisk soppa på Trädgårdscafét i Östergarn. Få upp värmen lite och sitta och mysa mitt i natten med tända ljus. Magiskt igen.
 
 
Mitt i natten, när fullmånen gått i moln och mitt på ön, var det RIKTIGT mörkt och jag tyckte det var läskigt att inte se vägen framför mig när vi cyklade.
 
Vi roterade i klungan som vanligt och alla var nu ganska tysta och fokuserade. Haha, utom gotlänningarna, de pratade på och trampade som bara den! Ujjjj! Rabbis!! Var det någon som skrek plötsligt! En liten kanin som sprang fram på vägen från åkern...
När jag frågade lite stilla om vi inte skulle sakta ner nu när det sprang lite djur här, fick jag till svar äääääsch! 
Haha, tuffa gotlänningar som sagt!
 
En i gänget hade extremt bra lampor och jag nästan bad honom att cykla bredvid mig när jag låg längst fram i klungan, för jag upplevde mörkret så jobbigt, inte van alls vid detta. Och skuggorna dansade dramatiskt på vägen framför en, från alla lyktor i klungan bakom.
Mysigt, spännande, underbart, lite nervöst och ja... magiskt.
 
Fotocred till någon från Gotland 360, hör av dig så kan jag skriva in ditt namn här om du vill.
 
Fullmånecyklingen sker tvärs över ön till Herrvik och där vänder man och cyklar tillbaka igen.
Målgång sker tillbaka på Högklint innan solen går upp. Och gryningen är ju också helt, ja just det MAGISK! 
Ett gott gäng tar avsked uppe på Högklint medan solen går upp. I bilen på väg hem till Slite dracks det varmt kaffe och lite smågott till mums. Trötta och grymt nöjda hoppade vi sedan i säng ett par timmar, och drömde om magin på denna underbara ö.